Mina topp tre Murakami

3. Hard-Boiled Wonderland and the End of the World

Det är svårt, snudd på omöjligt, att beskriva vad den här handlar om i konkreta termer. Jag tyckte att jag förstod vad den handlade om när jag läste den, men att få ned det i ett par meningar var klurigt.

Man kan säga att Hard-Boiled Wonderland and the End of the World är lite en Alice i Underlandet-berättelse. Bara det att istället för ett teparty och en drottning som vill ha av folks huvuden så finns det en galen vetenskapsman och hans barnbarn i det underjordiska landet. Den galne vetenskapsmannen vill ha vår hjältes hjälp med att kryptera information, då han är en mänsklig datahanterare. Bara det att den här informationen kan leda till världens undergång.

Det finns en beskrivning om boken som ”Kafkaesque”, vilket jag egentligen inte kan uttala mig något om. Jag har inte läst Kafka. Men jag tycker att den självklara liknelsen är vid Alice i Underlandet. Det är en väldigt märklig bok då inte en enda karaktär har ett namn, men jag rycktes med i den. Liksom många av hans böcker är det två berättelser som löper parallellt och som är till synes oförenliga. Men så kommer ögonblicket då de två spåren går samman och man förstår hela berättelsen. Helt underbart!

2. Fågeln som vrider upp världen

Strax efter att deras katt har försvunnit, försvinner även Toru Okadas fru. Någon börjar samtidigt ringa anonyma sexsamtal till hans telefon, han blir vän med den morbida grannflickan, träffar en kvinna som är uppkallad efter en ö i Medelhavet och lär känna en åldrad löjtnant från Andra Världskriget.

Det var ett tag sedan jag läste den här så jag kommer inte ihåg handlingen helt glasklart. Däremot minns jag att huvudpersonen tyckte om att sitta i en brunn och att jag var väldigt förtjust i en av bifigurerna, Kanel Akasaka. Kanel har inte pratat sedan han var sex år, men alla som möter honom förstår honom ändå.

Jag minns också att jag tyckte om den historiska aspekten. Jag hade aldrig hört talas om Nomonhanincidenten tidigare och det var väldigt intressant att lära sig om en bit historia som de inte har tagit upp i skolan.

1. Kafka on the Shore/Kafka på stranden

På sin femtonårsdag rymmer Kafka Tamura hemifrån för att undvika att infria en Oidipusförbannelse. Han flyr till en stad han har valt på måfå och hittar där ett privat bibliotek. Han blir vän med bibliotekarien Oshima och fascineras av ägaren miss Saeki.

Samtidigt bryter mannen Nakata upp från sitt lugna liv och ger sig av på en resa. Han kan inte skriva eller läsa, men han kan tala med katter. På något sätt hänger hans och Kafkas berättelser ihop.

Detta var den första bok av Haruki Murakami som jag läste och den tog mig med storm. Jag har för mig att jag sträckläste den dagen som jag köpte den.

Det är en berättelse som har dröjt sig kvar i mitt minne i flera år. Definitivt en av de bästa böcker jag har läst.

Om C.R.M. Nilsson

Boknördig beteendevetare som jobbar som stödpedagog. Hjärtat klappar lite särskilt för spekulativ fiktion.
Det här inlägget postades i läsning och har märkts med etiketterna , . Bokmärk permalänken.

4 svar på Mina topp tre Murakami

  1. Carro skriver:

    Bra tips! Jag har tänkt köpa en bok av Murakami länge men visste inte vilken jag borde börja med! 🙂

  2. … och där hamnade Kafka på stranden på att-läsa-listan! 🙂

Lämna ett svar

E-postadressen publiceras inte. Obligatoriska fält är märkta *

Denna webbplats använder Akismet för att minska skräppost. Lär dig hur din kommentardata bearbetas.