Författare: Henrik Nilsson Förlag: Forum (2006) Antal sidor: 159 sidor Recensionsexemplar: Nej. Exempel på var den kan köpas i olika format E-bok | Adlibris, Bokus, CDON
Nätterna, Verónica är en novellsamling som består av sju olika noveller. Dessa har alla staden Lissabon i sitt centrum och skildrar sju olika människors levnadsöden i en värld där friheten, ödet och slumpen tävlar om att styra deras tillvaro.
I den inledande novellen Sista stationen somnar en författare på ett tåg och hamnar i en okänd stad på landsbygden. Natten blir märklig när han bjuds in att dela den av ett sällskap som berättar historier natten lång. Berättelser inom en berättelse bjuder på en intressant metasituation, men ibland blir historierna som karaktärerna berättar betydligt mer intressanta än ramberättelsen och jag skulle ha velat läsa mer av dessa berättelser, att de hade varit egna noveller.
I titelnovellen Nätterna, Verónica, håller en döende man på att sammanställa ett arbete om en portugisisk upptäcktsresande, men mötet med Verónica skakar om honom. Kanske den mest eggande titeln som gör läsaren direkt nyfiken på vad nätterna innebär och vem Verónica är. Men resultatet är en novell om vänskap som inte riktigt övertygar.
Andlig rådgivning är novell nummer tre och ger en arbetslös kvinna ett uppdrag av en andlig rådgivare att svara i hans telefoner när han har semester. En dag får hon ett väldigt underligt samtal som får oanade konsekvenser. En djupt tragisk, skakande novell som nog är en av mina favoriter i samlingen.
Ett företag håller på att gå i konkurs i Tankfartyg och en av ägarna flyr in i sin egen värld för att komma undan katastrofen. Det finns en känsla av meningslöshet, av bortslösade år, i hur kontoret och företaget beskrivs som är mycket påtaglig, men mannens handlande känns omotiverat och oförklarligt.
Den fjärde novellen, Pianot i Sesimbra, handlar om hur en mans hela tillvaro rubbas av att pianisten som brukar spela Chopin plötsligt försvinner. Omtumlande historia som visar hur de minsta händelserna, avvikelserna från rutinen, kan sätta ett liv i gungning.
I Jordbävningen påverkar jordbävningen i Lissabon 1755 en man i nutid på ett oväntat vis. En surrealistisk och suggestiv novell som ger en antydan om övernaturlighet eller vansinne när tid och rum böjs så att två tider existerar samtidigt. Troligtvis är detta den bästa novellen i Nätterna, Verónica i mitt tycke.
Nätterna, Verónica avslutas med Adrianas tystnad där en desillusionerad kvinna bestämmer sig för att aldrig mer tala. Hennes tystnad påverkar hela hennes omgivning. Den andra novellen som rör vid arbetslöshet, om hur det kan låsa fast människor och få dem att känna sig som om de aldrig blir sedda. Trots intressant tematik är detta den minst minnesvärda av novellerna och jag blev tvungen att läsa om den inför recensionen.
Oftast lämnar novellerna i Nätterna, Verónica mig med en känsla av otillfredsställelse. De vill säga så mycket om människans främlingskap, men slutar innan poängen har hunnits avgöra. Det är en novellsamling som vill säga viktiga saker, men som tror att ett vackert språk räcker för att göra det djupt och aldrig når riktig skarpsinnighet.
Nätterna, Verónica är en trevlig bekantskap, men jag kommer inte komma ihåg den om ett halvår. Trevligt, får omdömet bli.
Det här med noveller måste jag bara ta tag i så jag vänjer mig.
Noveller kräver en hel del av författaren, så författaren måste vara skicklig för att det ska bli bra.
Pingback: Månadsrapport: Juli 2015 - C.R.M. Nilsson