Parfymen: Berättelsen om en mördare

Betyg: ☆☆☆
Regissör: Tom Tykwer
Skådespelare: Ben Whishaw, Alan Rickman, Dustin Hoffman, Rachel Hurd Wood, John Hurt
Produktionsår: 2006
Längd: 142 minuter

Finns till exempel hos CDON eller Ginza.

Handling

1738 föds Jean-Baptiste Grenouille och till synes är det inget speciellt med honom, men han har fötts med ett enastående luktsinne. Dessvärre saknar han en doft själv. I Paris blir han varse en helt underbar doft, en fantastisk doft som han gör allting för att besitta. I sitt begär över att äga den ultimata doften utvecklas han till en seriemördare som utvinner dofterna från sina offer. Allt fler kvinnor försvinner och den lokale köpmannen Richis inser att hans dotter svävar i fara. De flyr tillsammans från staden, men Jean-Baptiste har redan fått upp vittringen…

Kommentarer

Det måste ha varit år 2007, precis när filmen hade premiär och boken fått ett nytt uppsving, som jag köpte en reanedsatt bok av Patrick Süskind. Boken blev snabbt utläst, men berörde mig inte alls utan jag tyckte mest att karaktärerna beskrevs på en ytlig nivå. Senare fick jag Parfymen som film i julklapp och gjorde två misslyckade försök att se den. Jag lyckades aldrig komma förbi första halvtimmen, men nu har jag sett den.

Vad tycker jag då? Dels tycker jag att filmen är väldigt snyggt filmad. Jag kan nästan känna dofterna, vilket är både en angenäm upplevelse och en otrevlig upplevelse. Kameran backar nämligen inte för att visa det brutala i en död råtta som det kravlar med maskar inuti eller när de rensar fisk. Blandat med de slående naturbilderna och de klara färgerna, känns det som om de på sätt och vis har lyckats fånga livet i både dess skönhet och groteskhet.

Dels upplever jag att den är lite seg, men det är kanske att vänta. Parfymen som bok minns jag nämligen som väldigt seg. Därtill har de ju byggt upp filmen på ett sådant sätt att tempot saktas ned: de har en berättare och berättares exposition brukar ta ganska mycket tid. Men de har en alldeles förträfflig berättare, John Hurt, som förklarar bakgrunderna och Grenouilles fasansfulla inre på ett precis lagom dramatiskt vis.

Filmen ger mig obehagskänslor där boken nästan helt misslyckades med att beröra mig. Mycket av detta beror på Ben Whishaw, vars rolltolkning förvandlar Grenouille till en fascinerande och mycket skrämmande figur. Han framstår som något inte helt mänskligt, något så annorlunda att du nervöst inte kan ta blicken från honom. Genom Whishaws prestation kan jag nästan känna de lukter som Grenouille känner.

Parfymen är en mycket snyggt filmad, obehaglig thriller som dock kan uppleves som ganska seg. Jag upplevde den dock som mycket bättre än sin bokförlaga.