Tempest: Helen Mirren briljerar

Betyg: ☆☆☆☆☆
Regissör: Julie Taymor
Skådespelare: Helen Mirren, Russel Brand, Reeve Carney, Tom Conti, Chris Cooper, Alan Cumming, Djimon Hounsou, Felicity Jones, Alfred Molina, David Strathairn, Ben Whishaw
Produktionsår: 2010
Längd: 106 minuter

Finns till exempel hos CDON.

Handling

Förrådd av sin svekfulle bror, förvisades hertiginnan av Milano, Prospera, till en öde ö tillsammans med dottern Miranda. Tolv år senare låter slumpen att Prosperas bror och kungen av Neapel, som var delaktig i hennes förvisning, råkar segla förbi ön. Prospera kallar ned en storm som får dem att förlisa och bli strandade på ön. Där kan hon till sist utkräva sin hämnd…

Kommentarer

När Julie Taymor påbörjade projektet med att omtolka Shakespeares The Tempest med Prospero som en kvinna, hade hon redan Helen Mirren i åtanke för denna roll. När de sedan under en fest råkade komma in på ämnet Shakespeare, berättade Mirren om hur hennes första roll i en Shakespearepjäs hade varit som Caliban, men att hon trodde att hon skulle kunna spela Prospero som en kvinna. Detta gjorde Taymor att var mer fast besluten att Mirren skulle spela rollen i filmen.

Och det är Mirren som briljerar, föga överraskande. Hon lyckas inge värme och humor i en roll som normalt sett brukar spelas som bitter och avståndstagande. När Mirren talar, lutar jag mig fram och hänger på varje ord. Jag blir helt förtrollad.

Jag blir även imponerad av Ben Whishaw som luftanden Ariel. Ju mer jag ser av honom, desto större räckvidd upptäcker jag att han har. Ariel är utomjordisk och underlig på ett helt annat sätt än Whishaw var när han spelade Grenouille i Parfymen. Dessutom har han och Mirren bra kemi, vilket gör att hans påverkan på Prospera inte känns underlig.

Överlag tycker jag det är bra skådespelarprestationer i filmen. Även de som jag var tveksam till (Russel Brand, främst) tycker jag gör ett bra jobb. Brand och Alfred Molina lyckas träffa rätt på humorn majoriteten av gångerna, i alla fall, även om de också missar. Men Brand var mycket bättre än jag hade väntat mig.

Kärleksparet är väldigt blaha, men det beror nog på källmaterialet. Varken Ferdinand eller Miranda har särskilt mycket personlighet. Felicity Jones och Reeve Carney gör nog så gott de kan, men det finns inte stora möjligheter till skådespeleri när det bara är meningen, i princip, att de ska se varandra djupt i ögonen och sucka förälskat.

Även om jag tycker att The Tempest över lag är en väldigt bra film, så måste jag ställa mig frågande till en del av specialeffekterna. De är mest störande, ser billiga ut och gamla ut. Det var inte särskilt lyckat, med andra ord.

The Tempest är en riktigt bra filmatisering av Shakespeares sista pjäs med fina skådespelarinsatser.