Det kommer bli en del Halloweentema denna vecka, men ni får härda ut (även om jag förstås hoppas att ni kommer tycka att det är kul). I veckans tematrio uppmanar Lyran: Berätta om tre skrämmande bra texter!
Nu vet jag att det har blivit en hel del om Stephen Kings Everything’s Eventual här på bloggen i helgen, men jag tänkte ändå köra ett tema i temat på noveller ur denna novellsamling.
The Road Virus Heads North handlar om en skräckförfattare, som nästan helt säkert innehåller en hel del av King själv, som köper en tavla på en loppis. På väg hem upptäcker han att tavlan förändras och sakta blir alltmer skräckinjagande. Den enda av novellerna som hittills har fått pulsen att rusa och gjorde det lite småsvårt att sova i går kväll.
Lunch at the Gotham Café skulle jag inte vilja påstå att den skrämde mig, men det var på god väg. En obehaglig berättelse om en man som ligger i skilsmässa med sin fru. När han möter henne och hennes advokat på restauranten blir han snabbt varse att det är något fel på servitören…
The Man in the Black Suit handlar om en pojke som när han är ute och fiskar möter en främling i skogen. Det står ganska snart klart att främlingen inte är mänsklig. Den minst obehagliga av de tre, men en av mina favoriter i novellsamlingen.
Riktigt länge sedan jag läste Stephen King. Däremot har det blivit en del filmatiseringar. Just nu följer jag tv-serien Under the Doom. Den är mycket bra.
Däremot har jag läst Horn som är skriven av Kings son Joe Hill. Mycket bra, fast inte så skrämmande trots demontemat.
Jag såg femton minuter av första avsnittet av Under the Dome och det får räcka för min del.
Det är lite kul hur nästan alla i King-familjen är författare 🙂
Jag blir nästan sugen på att läsa om de här novellerna, minns egentligen ingen av de här tre.
Det blir ju så efter ett tag 🙂 Den förskräckliga apan och andra berättelser var en novellsamling jag älskade, men jag kommer bara ihåg två-tre berättelser.
Låter som spännande noveller alla tre, särskilt den första.
Den första var nästan bäst av dem allihop 🙂
Spännande trio! Jag har mest läst romaner av King, så det här tipset passar mig perfekt!
Jag tycker att han är en väldigt duktig novellförfattare också 🙂 Min första bekantskap med King var Four Past Midnight, Mardrömmar på svenska, och det är fortfarande en novellsamling jag rekommenderar.
Varken King eller noveller hör till min bekvämlighetszon, även om jag läst lite av båda kategorierna.
Just nu blir det mycket noveller för min del. Nästa bok blir en novellsamling, då jag fick hem ytterligare ett recensionsexemplar.
Det var länge sedan jag läste King – jag gav upp honom efter ett par besvikelser – men kanske man skulle testa igen…
Han kan vara rätt ojämn – det som är bra är bra, det som är dåligt är riktigt dåligt…
Jag känner mig nästan lite ensam… alla tycks gilla skräck.
Jag är inte så överdrivet förtjust i skräck egentligen, men jag har varit svag för King sedan tonårstiden.