Regissör: Nancy Meyers
Manus: Nancy Meyers
Skådespelare: Robert De Niro, Anne Hathaway, Rene Russo
Produktionsår: 2015
Längd: 121 minuter
Ben är en sjuttioårig änkling som har tröttnat på pensionärslivet. När han ser en annons för en plats som praktikant för seniorer på en nätbutik för mode, ansöker han om platsen. Denna främmande värld blir hans nya arbetsplats. Han tilldelas plats som företagets grundares, Jules, praktikant. Jules är en perfektionist som försöker balansera företaget med sitt familjeliv, och behålla den kreativa kontrollen. Hon står under hård press att anställa en mer erfaren VD. En praktikant är det sista hon vill ha. Men trots hennes motstånd letar sig Ben in under hennes rustning och en underlig vänskap växer fram.
The Intern gick upp på biograferna 2015. Jag har velat se den sedan dess, så när jag såg att Netflix hade fått in den gjorde jag en liten dans. Under drygt två timmar satt jag fast i en underhållande, mysig film. Skådespelarmässigt är detta perfekt. Robert De Niro är utmärkt i rollen som Ben, en riktig gentleman av den gamla tappningen som alltid klär sig i kostym och som har en näsduk tillgänglig. Han kommer i bjärt kontrast med det hektiska, högväxlade tempot på sin nya arbetsplats. Anne Hathaway gör en fin rollprestation som Jules, en udda kvinna som är riktigt bra på sitt jobb med tydliga visioner för sitt företag. Vänskapen som växer fram mellan dessa två karaktärer är så oerhört fin. Kemin mellan skådespelarna är lysande.
The Intern belyser också dubbelstandarden i att vara en kvinna som gör karriär. Hur de andra mammorna ser ned på Jules för att hon inte är konstant med sin dotter. Den nedlåtande attityd hon möts av potentiella VD:ar. Inledningsvis ser det ut som hon har ett stöttande äktenskap med en make som stannar hemma med barnet, men givetvis måste det visa sig att han inte kan ta sin frus karriär med ro utan inleder en otrohetsaffär. Det är en av de få saker jag inte gillar med The Intern. Kunde de inte ha haft en stöttande relation istället?
Men på det stora hela är The Intern en varm, mysig film som får en att må riktigt bra inombords.
Pingback: Månadsrapport: Juli 2020 - C. R. M. NilssonC. R. M. Nilsson