Vinter med Kulturkollo: Dag 10-19

Ja, jag ligger lite efter med de här på bloggen. Jag ska försöka att skärpa mig.

Dag 10 #brasa

Vi har en öppen spis här hemma, men jag minns inte när vi sist eldade i den. Det måste ha varit när jag var liten i alla fall. Men att vi inte eldar i den innebär inte att den inte kan sprida lite mysfaktor.

Dag 11 #snögubbe

Alltså, finns det någon sötare snögubbe än Olaf? Han är ju den som bjuder på de flesta skratten i Frozen, men också ett av de mest rörande citaten i hela filmen: ”Some people are worth melting for.”

Fast det här nog min favoritscen med Olaf, eftersom jag skrattar lika mycket varje gång:

Dag 12 #snöskottning

Det blir nog inte mycket snöskottning för min del i vinter (något jag inte direkt sörjer.) Efter operationen har jag inte fått lyfta tungt och jag blir fortfarande snurrig i skallen av ansträngning, vilket gör att det inte känns som en särskilt smart idé.

Dag 13 #värme

När jag var yngre tillhörde jag den där typen av människa som kunde gå ut mitt i vinterkylan i t-shirt och inte besväras särskilt nämnvärt. Detta har förändrats de senaste tre-fyra åren när jag helt plötsligt har gått och blivit frusen av mig. Det är i närmast omöjligt för mig att hålla värmen på vintern. Kalla fötter, händer och öron är ett konstanttillstånd. Men med mina fina myskläder som jag fick av syrran i julklapp så håller jag värmen i alla fall något sånär.

Dag 14 #sol

Det finns få saker som är så vackra som en riktigt solig vinterdag. Jag älskar när solen får snön att gnistra och världen är strålande ljus.

Dag 15 #avslut

Det finns inget mer definitivt avslut än döden och förra veckan präglades av dödsbud som påverkade mig starkt. Först dog David Bowie och det kändes totalt ofattbart. Jag spelade hans musik om och om igen och försökte förstå hur ytterligare en av legenderna kunde vara borta.

Sedan kom budet om Alan Rickman. Det finns få skådespelare som jag har tyckt så mycket om och beundrat som honom. Han väckte liv i en av mina absoluta favoritkaraktärer, Severus Snape; spelade riktigt vedervärdiga men oförglömliga skurkar som sheriffen av Nottingham och domare Turpin samt rörde mig till tårar som den sarkastiske ängeln Metatron när han inte fick mig att skratta. Den där speciella rösten som direkt fångade min uppmärksamhet var gång jag hörde den. Ofattbart att den har tystnat.

I förra veckan blev världen två legender fattigare. De fattas oss.

Dag 16 #mössa

På lördag sänder SVT ett nytt avsnitt av Sherlock. Jag kan knappt bärga mig! Men jag hoppas faktiskt att han lämnar mössan hemma den här gången…

Dag 17 #minus

Jag hade lite dålig fantasi, så det fick bli en bild på termometern med sina fina minusgrader. Eftersom den låg mitt i solen ser det ut att var varmare än det var. Det kändes åtminstone bittert kallt när vi var ute med hundarna.

Dag 18 #vinterkväll

När det är dags att gå ut med hundarna den sista promenaden på kvällen är det väldigt mörkt. Men alla fina ljusslingor i trädgårdarna lyser upp och skapar lite mys även de mörkaste av vinterkvällar.

Dag 19 #snö

En bok som det finns gott om snö i är Eowyn Iveys debutroman Snöbarnet. En magisk vintersaga som utspelar sig mitt ute i det allra ensligaste Alaska. Ett barnlöst par bygger en dag ett barn av snö, men dagen därpå är snöfiguren borta. Snart ser de spår efter barn i snön. Har snöbarnet väckts till liv?