Boken om vinterdöda ting av Peter Erik Du Rietz

Recensionen kan innehålla spoilers för tidigare delar i serien.

Författare: Peter Erik Du Rietz
Förlag: Cygne Noir (2017)
Antal sidor: 535 sidor
Recensionsexemplar: Ja, från författaren. Tack!

Exempel på var den kan köpas i olika format
Pocket | Adlibris, Bokus, CDON

Carl Cronhammer lever i sitt älskade Göteborg och har tydligt inmutat det som sitt revir. Men snart dyker det upp en inkräktare, som inte verkar ha vett nog att förstå att vriker är ensamlevande varelser. Hon kunde inte komma olägligare. Carl står nämligen inför kulmen att få den hämnd han så hett eftersträvat på mannen som mördade hans far och orsakade Carls nyfödsel. En hämnd som kommer föra honom till avlägsna delar av Ryssland och tvinga honom att möta ondska större än honom själv och något han kunnat föreställa sig.

För ett par år sedan läste jag Peter Erik Du Rietz debutroman, Natten jag dog, och blev mycket förtjust i det monster som han hade skapat. Så pass att jag frågade om det skulle komma en uppföljare och ja, det skulle det. Så när författaren skrev till mig och undrade om jag ville läsa Boken om vinterdöda ting så var jag inte sen med att tacka ja.

Men jag måste erkänna att jag är lite kluven till Boken om vinterdöda ting. Ett tag känns det som om jag läser och läser, och aldrig riktigt kommer någon vart. Stundtals känns det som om boken är för lång. Det blir mycket resande hit och dit, som skär ned på tempot i boken. Men Du Rietz har blivit bättre på att väva in den historiska researchen i boken på ett sätt som känns naturligt och som inte stoppar upp händelseförloppet.

Annars är Boken om vinterdöda ting ett kärt återseende med Carl. Jag blir även mycket förtjust i den nya bekantskapen Freja och skulle vilja se mer av henne. Det är nästan så att jag blir mer förtjust i henne än Carl. Dynamiken mellan dem är intressant, likaså mellan Carl och bifigurerna som dyker upp. Överlag finns här ett mycket intressant persongalleri och jag faller för flera bifigurer som tyvärr ibland möter riktigt otrevliga slut.

Boken om vinterdöda ting är nämligen som sin föregångare stundtals brutal. Här får vi möta vagina dentata, bybor som är mindre charmiga och mer mordiska; och ett nytt obehagligt monster. Vrikernas historia och fysiologi utvecklas och fördjupas. Både på gott och på ont. Vissa bitar faller jag för, vissa har jag svårare för, men det är ett intressant monster som Du Rietz har skapat.

Boken om vinterdöda ting är lite ojämn, men det som är bra är riktigt bra och jag läser gärna vidare om Carl Cronhammer.

Andra böcker i serien

Natten jag dog (recension)

Boken om vinterdöda ting