Chanslös av Gail Carriger

Denna recension kan innehålla spoilers för föregående del i serien.

Betyg: ☆☆☆☆
Författare: Gail Carriger
Originaltitel: Changeless
Översättare: Lena Karlin
Serie: Parasollprotektoratet, #2
Förlag: Månpocket (2013)
Antal sidor: 375 sidor
Recensionsexemplar: Nej.

Exempel på var den kan köpas i olika format
Inbunden | Adlibris, Bokus, CDON
Pocket | Adlibris, Bokus, CDON

Handling

Alexia Tarabotti är numera lady Maccon, en roll som hon trivs rätt bra med. Dock störs hennes tillvaro av att varulvsregementet återvänder från utlandet och slår ned sina tältpinnar på hennes gräsmatta. Samtidigt sveper en farsot in över London och gör att den övernaturliga delen av befolkningen blir lite mindre övernaturlig. När Alexia undersöker saker och ting, upptäcker hon att någon vill se henne död.

Kommentarer

Efter att ha så totalt charmats av den första boken, hade jag bråttom att sätta tänderna i nästa bok. Så bråttom att jag valde att läsa den på svenska. Mycket beröm bör ges till översättaren, som verkligen har lyckats återge det underfundiga och ironiska i Gail Carrigers språk. Bortsett från den lite olyckliga översättningen ”övermänniska”, håller översättningen en väldigt god kvalitet.

Chanslös är minst lika rolig som sin föregångare och har det lilla plustecknet att jag läste den hemma, vilket innebär att jag kunde skratta precis så högt och så länge som jag ville. Till omgivningens förskräckelse. Med pärlor som ”det är knän överallt” eller att folk går så bestämt att de ser ut som uttropstecken, befäster det bara min åsikt att Carriger besitter komedins gåva.

Karaktärerna, särskilt Alexia, är lika underbara som alltid. Maccon är dock märkligt frånvarande fram tills slutet av boken, även om jag gillar de scener som de har tillsammans. Ett väldigt underhållande par. Jag skulle nog även ha önskat mer av Akeldama och professor Lyall, men madame Lefoux är ett välkommet nytillskott i rollbesättningen. Jag kan inte vänta tills jag får se mer av henne.

Även om jag njuter i fulla drag, så drar förutsägbarheten ned betyget något. I slutet av Chanslös avslöjas det en del saker som jag såg från första stund och jag tänkte: ”va? Var det meningen att det inte skulle vara uppenbart?”. Som läsare vill jag inte bli skriven på näsan med så uppenbara detaljer.

Å andra sidan såg jag inte slutet komma. Det här är en serie som jag går till när jag vill skratta. Inte hade jag räknat med att den skulle få mig att gråta och önska att jag hade nästa bok till hands. Jag måste få veta vad som händer härnäst!

Chanslös är minst lika underhållande som sin föregångare, men med ett slut som jag inte riktigt hade väntat mig. Det ska bli intressant att se var den här serien för mig.

Andra som har bloggat om Chanslös

Annas bokprat; Booklovin; Boktycke; Fridas bokhylla; Nellons bokblogg; Nilmas bokhylla; Schitzo-Cookie’s Bokblogg; Swedish Zombie

Andra böcker i serien

Själlös (recension)

Chanslös

Hemlös (recension)

Heartless (recension)

Timeless (recension)