Författare: Anders Fager Förlag: Fria ligan (2017) Antal sidor: 252 sidor Recensionsexemplar: Ja, från förlaget. Tack så mycket! Exempel på var den kan köpas i olika format Inbunden | Adlibris, Bokus, CDON
I sin exklusiva våning högt ovanför Canary Wharf inväntar Tiphany Reeder sin middagsgäst. Adam, den kanske största filmstjärnan någonsin. Men hon är inte ensam. Hennes väninna Tipper ska delta i middagen via bildskärm. De tre ska prata gamla minnen och försöka hitta tillbaka till de känslor de har haft för varandra i över ett århundrade. Det kommer att bli en lång natt.
För gudinnan är en sådan där bok som jag inte blir riktigt klok på om jag älskar eller om jag avskyr. Kanske är det lika delar både ock. Kärlek och avsky blandat. Jag är fruktansvärt svag för böcker där tidens lagar inte gäller längre; där nutid och dåtid löper parallellt med varandra. Existerar samtidigt. Den mörka värld som Anders Fager målar upp fängslar och förtrollar mig: ett London där solen har gått ned och världen är höljd i dimma och evig skymning. Det är bisarrt och skruvat, men en läsupplevelse jag inte hade velat vara utan.
Samtidigt frossar För gudinnan i våld, sexuellt och annat, på ett sätt som jag inte känner alla gånger är motiverat. Ändå kan jag inte sluta läsa. Jag fastnar för antihjältarna och den komplexa strukturen i berättandet. Tiphany Reeder utövar en otrolig lockkraft på mig, så att jag bara vill läsa lite till om henne. Nysta lite mer i hennes bakgrund, i hennes nutid, i hennes framtid. Hon är verkligen en vrickad personlighet.
Samtidigt som hon som karaktär griper tag i mig, kan jag inte hjälpa att fascineras över den mytologiska värld som målas upp i För gudinnan. Den har sin bakgrund i skräckrollspelet Kult, men under Anders Fagers penna blir denna berättelse olikt något annat jag har läst tidigare. Visst att det är en kärlekshistoria: en klumpig sådan där två personer som inte riktigt förstår sig på kärlek tävlar om Adams gunst. Men samtidigt är det också en skildring av en spektakulär maktkamp mellan gudinnan Tipper och hennes gunstling Tiphany. Samspelet mellan dem är djupt fascinerande.
Tyvärr tappar För gudinnan lite för mig på slutet. Mina blandade känslor till trots kändes detta som en solklar femma fram till dess att köttkroksskräcken tog över. Ändå var detta en riktigt stark läsupplevelse.
Fick ju den här som överraskning och jag är lite orolig för att läsa den för tidigare bok jag läst av författaren fastnade jag inte för.
Jag har bara läst en novell tidigare av Anders Fager, men som jag också tyckte mycket om. Tror hans skrivsätt passar mig helt enkelt 🙂
Jättefint om min bok. Tack.
Det var en väldigt intressant läsupplevelse 🙂
Pingback: Månadsrapport: Februari 2018 - C.R.M. NilssonC.R.M. Nilsson