Handbok för språkpoliser av Sara Lövestam

Författare: Sara Lövestam
Förlag: Piratförlaget (2020)
Antal sidor: 310 sidor
Recensionsexemplar: Nej.

Jag älskar när Sara Lövestam släpper en av sina humoristiska språkböcker. I Handbok för språkpoliser välkomnas läsaren som kadett till språkpolishögskolan. Där kan du välja två inriktningar: good cop och bad cop, som beskriver hur du ska hantera de flagranta lagbrott som du ställs inför av allmänheten. Här finns vanliga lagbrott, men också komplicerade tillfällen där språkpolisens intuitiva känsla kan vara fel. Ibland kan lagen faktiskt också ha ändrats, hur märkligt det än kan verka. Då får språkpolisen lite muttrande acceptera saker som tidigare accepterats som felaktigheter.

Handbok för språkpoliser har bjudit mig på många goda skratt. Jag har flabbat mig igenom avsnittet med syftningsfel. Så till den grad att jag ibland hade svårt att andas. Jag har fnissat och skakat på huvudet. Det finns få människor som kan skriva så underhållande om grammatik som Lövestam. Hatten av till henne.

Själva Handbok för språkpoliser är uppbyggd som så att den först beskriver själva lagöverträdelsen. Därefter kommer en möjlig förklaring till hur det kan ha blivit så tokigt. Varje kapitel avslutas sedan, som tidigare nämnt, med de olika alternativ som språkpolisen kan använda att hantera lagöverträdelsen. Den ena är lite mjukare, den andra är lite hårdare.

Handbok för språkpoliser är egentligen en bok för alla: den inbitne språkpolisen, den allmänt språkintresserade eller den som egentligen begår brotten. Host, jag vet att jag är medbrottsling, host. Jag älskar att inleda meningar med konjunktioner. Det är stilistiskt tilltalande för mig. Däremot brukar jag sällan eller aldrig sammanblanda uttryck och jag förfasas när människor gör det.

För den som är intresserad av språk och vill få sig ett gott skratt, kan jag verkligen rekommendera Sara Lövestams böcker. Men Handbok för språkpoliser är nog bäst.