Lolita av Vladimir Nabokov

Författare: Vladimir Nabokov
Originaltitel: Lolita
Översättning: Aris Fioretos
Förlag: Modernista (2015)
Antal sidor: 448 sidor
Recensionsexemplar: Nej.

Exempel på var den kan köpas i olika format
Inbunden | Adlibris, Bokus, CDON

Humbert Humbert skriver sina memoarer inifrån fängelsecellen, dit han förpassats efter att ha mördat sin rival. Föremålet för hans memoarer är förhållandet till Dolores Haze, även känd som Lolita. En tolvårig flicka som den medelålders pedofilen har dyrkat och utnyttjat. Efter en tragisk olycka blir han hennes förmyndare och så inleds deras kringflackande liv över USA, där besattheten av Lolita djupnar alltmer. När rivalen för bort henne skulle Humbert Humbert göra vad som helst för att få henne tillbaka i sin ägo.

Vladimir Nabokovs Lolita är en klassiker som jag länge har velat läsa. Vad jag hade förväntat mig vet jag inte, men det var inte riktigt vad som väntade mig i denna roman. Den är oväntat rolig, med tanke på ämnet. Med ett blommigt och flödande språk skildrar den opålitlige berättaren Humbert Humbert sin så kallade relation till Lolita, som han försöker utmåla som ömsesidig. Vanliga beteenden som barn ägnar sig åt blir medvetet sexuellt laddade handlingar. Obehaget hos läsaren växer, samtidigt som beundran väcks inför Nabokovs skicklighet vid pennan. Han droppar hela tiden hintar som visar att det Humbert avslöjar för oss inte är hela sanningen. Kanske är det dock våldtäktskulturens största trick att det finns folk som på fullaste allvar köper Humberts världsbild där det är Lolita som förför honom.

Nabokov är onekligen en skicklig författare. Språket, kvickheten och ordlekarna (som kanske går lite förlorad i översättningen) gör Lolita till en fröjd att läsa och olikt något annat jag har läst. Samtidigt bjuder den på en motbjudande bild av en pedofils inre värld. Humbert blir sjukligt verklighetstrogen med sina ursäkter, rättfärdigande, feghet, snyfthistorier och förvrängning av verkligheten. En av de otäckaste raderna i hela boken är efter att Lolita har fått veta att modern är död och Humbert beskriver deras ”försoning” med de avslutande orden att hon inte har någon annanstans att ta vägen.

Lolita är onekligt en skickligt uppbyggd roman som jag tyckte mycket om. Men om du tror att detta är en erotisk kärlekshistoria, då har du faktiskt en skruv lös. Punkt slut.

Om C.R.M. Nilsson

Boknördig beteendevetare som jobbar som stödpedagog. Hjärtat klappar lite särskilt för spekulativ fiktion.
Det här inlägget postades i läsning och har märkts med etiketterna , , , , , , . Bokmärk permalänken.

7 svar på Lolita av Vladimir Nabokov

  1. Den här har jag oläst i bokhyllan, i en sliten gammal utgåva. Ska bli intressant att läsa den någon gång!

  2. Tantaugusta skriver:

    Den här har jag tänkt läsa länge men varit lite osäker på om den skulle vara för obehaglig. Men efter att ha läst det här så ska jag nog ge den ett försök.

    • C.R.M. Nilsson skriver:

      Det tycker jag att du ska göra 🙂 Humbert Humbert är onekligen en obehaglig figur, men jag tycker det är mer obehagligt att det finns folk som köper hans världsbild trots att författare lägger in flera ledtrådar om hur skev den är.

  3. Pingback: Kaosutmaningen 2018 - C.R.M. NilssonC.R.M. Nilsson

  4. Pingback: Månadsrapport: Januari 2018 - C.R.M. NilssonC.R.M. Nilsson

  5. Pingback: Boktolva 2018 - C.R.M. NilssonC.R.M. Nilsson

Lämna ett svar

Din e-postadress kommer inte publiceras. Obligatoriska fält är märkta *

Denna webbplats använder Akismet för att minska skräppost. Lär dig hur din kommentardata bearbetas.