Lykttändaren av Pontus Ljunghill

Författare: Pontus Ljunghill
Serie: Historiska Stockholmsmord, #2
Förlag: Wahlström & Widstrand (2016)
Antal sidor: 415 sidor
Recensionsexemplar: Nej.

Sommaren 1923 i Stockholm hittas trettiofyraåriga Julia Ekengren, i bara underkläder, ihjälslagen i sin lägenhet. Grannar eller vänner har inte sett till henne sedan midsommarafton. Nu inleds en polisutredning där den unge kriminalkonstapeln John Stierna och hans erfarna kollega kommissarie Verner Lydman tvingas lägga ett svårt pussel för att bilden av offret och hennes mördare ska kunna framträda. En rad oklarheter gäckar och gör det inträffade svårt att tyda. Vem var denna ensamma kvinna och står svaret på gatan om hennes död att finna i hemligheter från det förflutna?

Lykttändaren var nominerad till Årets bok förra året. Jag vann den i en tävling i samband med att jag röstade på mitt val. Boken är tydligen Pontus Ljunghills andra om kriminalkonstapel John Stierna, även om denna utspelar sig innan den tidigare boken. Då jag har svårt för deckare var jag inte särskilt lockad av denna och den blev stående i hyllan. Men mina fördomar fick falla på skam för jag tyckte rätt så bra om den här.

Det märks att Ljunghill har gjort gedigen research när han har skrivit Lykttändaren. Aldrig för en sekund tvivlar jag att jag befinner mig i tjugotalets Stockholm. Med stor detaljrikedom, utan att låta researchen överskugga handlingen, för han mig med i den spännande jakten på Julias mördare. Jag tycker mycket om greppet att få följa dels utredning, dels Julia under dagarna som leder fram till hennes död. För en gångs skull är jag inte så intresserad av att försöka lista ut vem som är mördaren, utan tycker om hur Ljunghill lotsar mig fram mot den slutliga upplösningen.

Lykttändaren var verkligen en positiv överraskning och en strålande historisk kriminalroman. Troligen kommer jag läsa mer av Ljunghill.