Författare: Eowyn Ivey Originaltitel: To the Bright Edge of the World Översättare: Johanna Svartström Förlag: Bazar förlag (2017) Antal sidor: 446 sidor Recensionsexemplar: Ja, från förlaget. Tack så mycket! Exempel på var den kan köpas i olika format Inbunden | Adlibris, Bokus, CDON
Överste Allen Forrester har fått i uppdrag att leda en grupp män på en resa uppför Wolverinefloden och kartlägga dess vidsträckta och vilda Alaskamiljö. Tanken var att hustrun Sophie skulle resa med honom, men hon är gravid med deras första barn och får stanna hemma. Allen skriver ner sina äventyr i sin dagbok i hopp om att den ska nå henne om han inte återvänder. Prövningarna blir nämligen många och svåra. Även Sophie kommer att prövas till bristningsgränsen. Hon upptäcker en ny teknik, fotograferingen. Kan den hjälpa henne genom de långa vintermånaderna?
I sin debutroman tog Eowyn Ivey med oss till tjugotalets Alaska. I Mot den glittrande snön vid världens ände återvänder vi till detta kalla, men vackra landskap, fast några årtionden tidigare. Det är sent artonhundratal och landet ska utforskas. Det skönlitterära berättandet i sig sker genom en dokumentär ansats där vi som läsare får ta del av dagboksinlägg, brev, teckningar, fotografier och beskrivningar av artefakter från expeditionen.
Även om Ivey hanterar detta grepp med skicklighet, så är det också ett grepp som gärna sänker tempot. Det tar sin lilla tid att komma in i Mot den glittrande snön vid världens ände. Men så sveps läsaren med in i äventyret, längs med det andlöst vackra men ogästvänliga landskapet. Även in i berättelsen om Sophie, som vill vara så mycket mer än vad andra tillåter henne. Som läsare kommer vi verkligen karaktärerna nära när vi får dela deras tankar och farhågor på detta vis. Att blanda olika dokument skapar också en intressant effekt och gör att bilden av helheten långsamt pusslas samman.
Gränsen mellan verkligheten och det övernaturliga är hårfin i Mot den glittrande snön vid världens ände. Liksom i sin debut håller Ivey oss på stången om det hela rör sig om övernaturliga händelser eller om det är inbillning från karaktärernas sida. Kan granar föda fram barn? Kan gäss förvandlas till kvinnor? I den miljö och stämning som Ivey bygger upp känns inget omöjligt. Det är en stämning som dröjer sig kvar hos mig, som gör att det känns som om jag inte riktigt lämnar Alaska även efter att ha slagit igen boken.
Mot den glittrande snön vid världens ände tar dig med på ett magiskt, atmosfäriskt äventyr som inte kommer att lämna dig på länge.
Den låter väldigt bra!
Den är klart läsvärd 🙂
Pingback: Månadsrapport: Oktober 2017 - C.R.M. NilssonC.R.M. Nilsson
Pingback: Mot den glittrande snön vid världens ände av Eowyn Ivey – Fiktiviteter