Operamopsen av Disa Åberg och Linda Bonaventura

Omslagsbild Operamopsen av Disa Åberg och Linda Bonaventura

Författare: Disa Åberg och Linda Bonaventura
Förlag: Ordberoende (2016)
Antal sidor: 256 sidor
Recensionsexemplar: Nej.

Bostadsrättsföreningen Kastanjen ska genomföra ett stambyte, vilket för samman hyresgästerna på oväntade vis då de tvingas dela kök och dusch i gemensamma utrymmen. Mopsen Malcolm blir förälskad i en avdankad operasångerska och inget blir sig likt i den tidigare så stela trappuppgången. I takt med att rören i huset byts ut genomgår även invånarna ett inre stambyte. Plötsligt skapas relationer som förändrar allt.

Jag har velat läsa Operamopsen sedan jag först hörde talas om den, via… Debutantbloggen, tror jag det var. Jag har för mig att författarna kanske gästbloggade där. Därmed hade jag ganska höga förväntningar, som dessvärre inte infriades. Jag är helt enkelt inte speciellt förtjust i knepet att förmänskliga Malcolm till den grad att han vill skriva en egen opera till sin älskade Gullan. Hans hyperintelligens förklaras genom en hjärnskada som han ådragit sig som valp. Även för en hundälskare som jag tycker att det hela är lite för mycket.

Några har gjort jämförelser mellan Operamopsen och Anna Gavaldas Tillsammans är man mindre ensam, vilket jag inte riktigt begriper. Är det för att romanen för samman en grupp osannolika människor? Eller är det för att karaktärsporträtten är oerhört ytliga, även om Anna Gavaldas blir charmiga vartefter? Den enda karaktären jag riktigt känner med i Operamopsen är Per-Fredrik Silfverstjärna, som är gift med den avdankade operastjärnan Gullan. Hans hemligheter kastar inte bara hans och Gullans äktenskap in i kaos när de avslöjas, utan även föreningen hamnar i kaos.

Jag skulle nog ha tyckt bättre om Operamopsen om karaktärerna hade fått lite mer kött på benen. Då hade relationerna som växt fram mellan dem också känts mer äkta. Som det är nu har jag svårt att bli charmad av berättelsen.

Det gör inte ont på något vis att läsa Operamopsen, men för mig blir det en tämligen ytlig bekantskap. Troligen kommer boken få vandra vidare till en annan ägare.

Betyg 3: Gillade den.

Om C.R.M. Nilsson

Boknördig beteendevetare som jobbar som stödpedagog. Hjärtat klappar lite särskilt för spekulativ fiktion.
Det här inlägget postades i läsning och har märkts med etiketterna , , , , , . Bokmärk permalänken.

1 svar på Operamopsen av Disa Åberg och Linda Bonaventura

  1. Pingback: Månadsrapport: Mars 2021 - C. R. M. NilssonC. R. M. Nilsson

Lämna ett svar

Din e-postadress kommer inte publiceras. Obligatoriska fält är märkta *

Denna webbplats använder Akismet för att minska skräppost. Lär dig hur din kommentardata bearbetas.