Sonen av Lois Lowry

Omslagsbild Sonen

Författare: Lois Lowry
Originaltitel: Son
Översättare: Helena Hansson
Serie: The Giver, #4
Förlag: Natur & Kultur (2017)
Antal sidor: 413 sidor
Recensionsexemplar: Nej.

Som tolvåring blir Claire tilldelad rollen som födelsemor, en inte alltför välansedd position som barnaföderska i samhället hon har vuxit upp inom. Som fjortonåring föder hon sin första produkt, en son, men degraderas till att arbeta på fiskodlingen då hon tvingades förlösas med kejsarsnitt. Claire skiljer sig från de andra i samhället. Hon kan inte sluta tänka på sin son. Det får henne att börja ifrågasätta och ljuga, vilket inte är tillåtet. Till sist kommer hennes misstro tvinga henne att lämna samhället där hon växt upp, för att söka efter sin son som blev utsmugglad därifrån av Jonas.

Det är många som tycker att Sonen är den svagaste delen i Lois Lowrys dystopiska kvartett, så jag började läsa den med låga förväntningar. Och blev positivt överraskad. Jag grips tag i berättelsen om Claire, vars starka moderskänslor och kärlek skiljer henne från de övriga i samhället. Samhället må vara fredligt och jämlikt, men det är likgiltigt. Claires kärlek till sitt barn och begynnande misstro blottar alltmer de förskräckliga sidorna i hennes samhälle. Hennes karaktärsutveckling är vacker att skåda och det är den här biten av Sonen som är starkast.

Hindren på hennes väg mot att hitta sin son är många. Det är också här Sonen kan bli lite utdragen. Hon spolas i land i en by, med minnesförlust, och när minnena sakta börjar återvända måste hon ägna många sidor åt att bli stark nog att klättra ut ur byn. Jag som är träningsnörd kan känna ett pirr av glädje över Claires träning, men det pågår alldeles för länge. Särskilt som det leder till att det avsnitt som ska knyta ihop kvartetten känns jäktat.

Men jag gillar Claire. Jag gillar hennes utveckling. Och det gör att Sonen är väl värd att läsa i mina ögon.

Betyg 4: Gillade den verkligen.

Andra delar i serien

Den utvalde (recension)

Blå tråd (recension)

Budbäraren (recension)

Sonen

Om C.R.M. Nilsson

Boknördig beteendevetare som jobbar som stödpedagog. Hjärtat klappar lite särskilt för spekulativ fiktion.
Det här inlägget postades i läsning och har märkts med etiketterna , , , , , . Bokmärk permalänken.

Ett svar på Sonen av Lois Lowry

  1. Pingback: Månadsrapport: November 2019 - C.R.M. NilssonC.R.M. Nilsson

Lämna ett svar

Din e-postadress kommer inte publiceras. Obligatoriska fält är märkta *

Denna webbplats använder Akismet för att minska skräppost. Lär dig hur din kommentardata bearbetas.