Waiting for the Machines to Fall Asleep

waiting for the machines to fall asleep

Redaktör: Peter Öberg
Medverkande författare: Hans Olsson; Boel Bermann; Erik Odeldahl, Ingrid Remvall, Love Kölle, Lupina Ojala, Christina Nordlander, Pia Lindestrand, Jonas Larsson, Tora Greve, Andrew Coulthard, Alexandra Nero, Johannes Pinter, Andrea Grave-Müller, A. R. Yngve, My Bergström, Anders Blixt, Maria Haskins, Patrik Centerwall, Björn Engström, KG Johansson, Oskar Källner, Sara Kopljar, Eva Holmquist, Markus Sköld, Anna Jakobsson Lund
Förlag: Affront (2015)
Antal sidor: 324 sidor
Recensionsexemplar: Nej.

Exempel på var den kan köpas i olika format
Pocket | Adlibris, Bokus

Waiting for the Machines to Fall Asleep är en antologi där tjugosex svenska författare medverkar med varsin novell. De rör sig alla inom spekulativ fiktion med en, i mitt tycke, övervikt på science fiction-genren. Här blandas postapokalyptiska tragedier med fantasy. Ett virrvarr av steampunkhästar, androiduppror och fräcka svartalfer.

Inledningsvis måste jag erkänna att jag faktiskt inte har läst hela Waiting for the Machines to Fall Asleep. Samlingen inleds av Hans Olssons Melody of the Yellow Bard, som jag helt enkelt inte klarade av att ta mig igenom. Det handlar om allt från ett riktigt stolpigt språk till korrekturmissar som jag kanske kan förlåta i en roman, men inte i en kort novell. Droppen som fick bägaren att rinna över var när novellen bytte från första person till tredje person i en mening. Att handlingen sedan inte alls lyckades fånga mig gjorde inte att jag ville kämpa vidare.

På grund av det stora antalet noveller, kommer jag bara kommentera de noveller i Waiting for the Machines to Fall Asleep som gjorde allra starkast intryck på mig. Det finns ett antal berättelser om androider i samlingen, men jag fastnade huvudsakligen för tre av dem. The Order of Things av Lupina Ojala utspelar sig efter ett androiduppror där en kvinna försöker leva utanför det stora samhället som kontrollerar allting. Fram till dess att hennes son svävar i dödsfara. Det som verkligen griper tag i mig är det komplexa världsbygget som Ojala lyckas få in på ett fåtal sidor och knorren på slutet är fantastisk.

Den andra androidnovellen jag fastnade för är även en av de kortaste novellerna To Preserve Humankind av Christina Nordlander. En android formulerar en plan för att få större frihet utan att bryta direktivet att aldrig skada människor. Nordlander visar på hur det är möjligt att få in en intressant historia på bara ett fåtal sidor.

Den tredje, The Mirror Talks av Sara Kopljar, handlar om en kvinna som desperat vill få tillbaka sitt barn, men kanske inte av rätt anledningar. Novellen är grotesk och brutal, men så välskriven att den lever sig kvar hos mig.

Waiting for the Machines to Fall Asleep innehåller även en del berättelser som rör författarens och berättelsens roll i framtiden. Här fastnar jag huvudsakligen för två stycken. Den som jag tycker bäst om är The Publisher’s Reader av Patrick Centerwall. I en värld där vilka böcker som får ges ut bestäms av formler så får en redaktör en dag en bok framför sig som verkligen griper tag i henne. För en bokälskare är den värld som Centerwall målar upp ohygglig bortom ord. Helgas önskan att bara få läsa klart den roman som har kommit hennes händer, oavsett vad det kommer att kosta, är fantastisk.

Den andra, Getting to the End av Erik Odeldahl, gillar jag idén bakom och den surrealistiska tonen, även om utförandet kanske inte håller hela vägen. Det blir lite rörigt. Ord och rytm har blivit en livsfara. Att läsa är den farligaste aktiviteten du kan ägna dig åt. Ändå skickas huvudpersonen på jakt efter böcker.

Waiting for the Machines to Fall Asleep innehåller också en del noveller med skräckelement så jag tänkte nämna tre noveller som dröjde sig kvar hos mig därför att jag upplevde dem som lite otäcka. Den första, Punch Card Horses av Jonas Larsson, är kanske inte alls skräck egentligen. Snarare läses det lite som en folksaga där en bonde rider till en marknad för att köpa en ny häst, men inte kan hitta en organisk häst utan bara mekaniska. Givetvis blir det en massa strul. Slutet fick mig att ligga vaken och grubbla en stund, och det dröjde sig kvar hos mig med en obehagskänsla.

Den andra är Quadrillenium av A. R. Yngve handlar om ett vintersolståndsfirande i framtiden där Jesusmyten har perverterats. Kanske för att familjen skildrar firandet i dess brutalitet så rakt på sak gör det novellen särskilt skrämmande.

Den tredje är Lost and Found av Maria Haskins. Ett skepp som söker efter planeter att kolonisera kraschar på en okänd planet. Bara en i besättningen överlever. Men är hon verkligen ensam? Miljön bidrar väldigt mycket till stämningen i novellen. Vinden viner och det är lätt att tro sig höra röster. Hela novellen ger en närmast klaustrofobisk känsla. Att det sedan inte framgår helt hundra vad det är som har hänt, om de har kraschat av en olyckshändelse eller sabotage, gör det hela än mer spännande.

Avslutningsvis vill jag bara nämna Wishmaster av Andrea Grave-Müller. I en värld där svartalfer och människor lever sida vid sida är Marcus Jensen en helt vanlig IT-snubbe. Tills dess att svartalfstjejen Ella snubblar in i hans liv. Hon behöver hans hjälp efter att försatt sig själv i en knipa genom att stjäla en mycket speciell klocka. Detta är en av de mest underhållande novellerna i samlingen. Jag blev mycket förtjust i den värld som Grave-Müller målar upp, särskilt spänningen mellan människor och svartalfer.

Som antologier i största allmänhet bjuder Waiting for the Machines to Fall Asleep på höga berg och djupa dalar. Det som är bra är riktigt bra, men det som inte är särskilt bra förmår jag knappt att läsa klart.

betyg3

Andra som har bloggat om Waiting for the Machines to Fall Asleep

Barrikaden; Fantastisk Fiktion

Om C.R.M. Nilsson

Boknördig beteendevetare som jobbar som stödpedagog. Hjärtat klappar lite särskilt för spekulativ fiktion.
Det här inlägget postades i läsning och har märkts med etiketterna , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , . Bokmärk permalänken.

4 svar på Waiting for the Machines to Fall Asleep

  1. Lena skriver:

    Den här hade jag faktiskt inte hört talas om tidigare. Intressant.

  2. Boklysten skriver:

    Synd att det är ”övervikt på sci-fi”, annars kunde den ha varit intressant för mig.

Lämna ett svar

Din e-postadress kommer inte publiceras. Obligatoriska fält är märkta *

Denna webbplats använder Akismet för att minska skräppost. Lär dig hur din kommentardata bearbetas.