Författare: Sarah Vaughan
Förlag: Simon & Schuster (2018)
Antal sidor: 392 sidor
Recensionsexemplar: Nej.
James Whitehouse är den typen av politiker som har det mesta för sig. Han är snygg och har den rätta bakgrunden, med sina år på Eton och senare Oxford. Men nu står han anklagad för ett fruktansvärt brott. Hans hustru Sophie vägrar tro att han skulle vara något annat än oskyldig. Hon måste nu samla sig för att kunna beskydda sin familj från de lögner som hotar att sluka dem. Om hon har stått vid hans sida sedan Oxford, och dolt hans hemligheter, då kan hon göra det igen. Samtidigt är advokaten Kate övertygad om att han är skyldig till den våldtäkt han står anklagad för. Hon är fast besluten att James ska få betala för det han har gjort. Vem är det egentligen som har rätt: Kate eller Sophie?
Anatomy of a Scandal läste vi i min bokcirkel på temat ”en bok som filmatiserats under 2022.” (Mitt förslag var Heartstopper.) Den här boken har nyligen blivit miniserie på Netflix med Sienna Miller som Sophie och Michelle Dockery som Kate. Och ärligt talat tror jag att det här nog gör sig bättre som tv-serie än som bok.
Egentligen gör Anatomy of a Scandal det mesta rätt. Den lyckas hålla en respektfull ton till skildringen av sexuellt våld, samtidigt som den innehåller ett visst mått kritisk diskussion kring hanteringen av sexualbrottsmål och hur jurygrupper dömer i dessa. Problemet är att själva berättelsen i sig blir rätt slätstruken. Det känns som om det är en berättelse som man har läst hundra gånger om: berättelsen om den priviligierade mannen som bara ser sina behov och inte andras. Det finns ingen riktig nyansering.
Överlag är Anatomy of a Scandal ytterst förutsägbar. Är det meningen att läsaren inte ska gissa sig till vem Holly egentligen är? För det är så oerhört uppenbart. Det kommer aldrig några riktiga överraskningar. Karaktärerna är precis lagom vältecknade för att de inte ska kännas som pappfigurer, även om de ibland beter sig så idiotiskt att man vill skrika åt dem.
De ställen där Anatomy of a Scandal glimrar till är den komplicerade bilden som ges av universitet Oxford, där Sarah Vaughan själv studerade. Det är en skimrande sagovärld, som samtidigt reser barriärer mot alla som inte har den rätta bakgrunden. Många skildringar av Oxford utgår enbart från det priviligierade, såsom i En förlorad värld av Evelyn Waugh, att det blir en spännande kontrast att få ett utanförskapsperspektiv.
Anatomy of a Scandal är ett kompetent berättat drama, men saknar det lilla extra och känns ärligt talat ”meh.”
