Ballad

Betyg: ☆☆☆☆☆
Författare: Maggie Stiefvater
Serie: Books of Faerie, #2
Förlag: Scholastic (2009)
Antal sidor: 388 sidor

Finns till exempel hos Adlibris, Bokus eller CDON.

Handling

Sommaren är över och därmed lägger James de underliga händelserna i Lament bakom sig. Han och Dee, båda musikaliska underbarn, har nu börjat på en prestigefylld musikskola, men det är något som inte riktigt stämmer. Strax bakom skolan sjunger dödsguden och älvorna tycks ha följt med dem dit. När James blir bekant med älvan Nuala erbjuder hon honom ett utbyte: hon hjälper honom skapa den musik han har potentialen att skapa om han skulle leva i flera hundra år. Priset? En del av hans livskraft.

Kommentarer

Jag är fängslad från första till sista sidan. Med tanke på mina ambivalenta känslor inför Lament hade jag inte särskilt höga förväntningar och blev därför positivt överraskad av att Ballad helt klart överträffar den första boken. Jag tyckte att älvorna och den irländska folktron var snyggt integrerad i Lament, men det är ännu bättre i denna. Stiefvater utvecklar mytologin, vilket gör det tydligare hur älvhovet är uppbyggt och fungerar.

En stor del av att jag tycker så mycket bättre om Ballad är väl det att James numera är huvudperson. Han var ju min favoritkaraktär i den förra boken, ett faktum som inte förändrats när han fått större utrymme. Det är de små detaljerna, som att han skriver på sina händer och armar, som gör honom ännu mer levande och att jag tycker ännu bättre om honom. Hans snabba, lustiga repliker är ännu vassare och mer underhållande.

När jag slipper hennes synvinkel, kan jag nästan känna sympati för Dee. Men bara nästan. Jag tror alla någon gång har träffat en verklig Dee – snudd på en emotionell vampyr som ignorerar dig fram tills att hon behöver dig. Det är i James och Dees interaktion som jag blir mest påverkad. Det finns en rad om att han väntar på att hon ska vidkänna att hon sårade honom tidigare under året, som fick mig att tappa andan. Jag kunde känna igen mig i den raden.

Lite av Isabel Culpepper från The Wolves of Mercy Falls känns igen i Nuala, men jag upplever Nuala som en mer välutvecklad karaktär. Det är också genom henne som vi börjar förstå hierarkin i älvhovet och hur rik variation det finns mellan de olika älvorna.

Ballad är en till stor del karaktärsdriven roman som suger tag till en fram till slutet. En riktig bladvändare, med andra ord.

Andra böcker i serien

Lament (recension)

Ballad

Requiem (kommer ut 2013)