Betyg: ☆☆☆☆☆
Författare: Boel Bermann
Förlag: Kalla Kulor förlag (2013)
Antal sidor: 205 sidor
Recensionsexemplar: Nej.
Exempel på var den kan köpas i olika format
Danskt band | Adlibris, Bokus, CDON
Pocket | Adlibris, Bokus, CDON
Handling
Efter år av larmrapporter om att det föds allt mindre barn i världen, så slutar det abrupt födas barn år 2014. Ett par år senare börjar det födas barn på nytt, men de barn som föds är inte riktigt som de ska. De är stilla, de leker inte, de sitter bara och iakttar världen med ett stilla surrande. Rakels vänner får barn och hon tycker att det är väldigt obehagligt. En dag ser hon två av de nya barnen som attackerar ett annat barn och hon dödar ett av de nya barnen. Efter avtjänat straff i fängelset, återupptar hon sitt liv, men rykten om våldsamma angrepp från den nya människan florerar. Rakel hamnar själv mitt i en brutal incident.
Kommentarer
En av de titlar som kom under 2013 som fångade min uppmärksamhet var Boel Bermanns debutroman Den nya människan, en svensk dystopi som verkade precis lagom ruggig. Men jag hade köpstopp, så den fick snällt vänta. Tills bokrean 2014, då jag slog till. Kanske talar det om mina förväntningar att det var den första av de skönlitterära titlar som jag köpte under rean som jag började läsa.
Jag grips omgående av berättelsen. Det är ett enkelt, avskalat språk som ändå lyckas förmedla det fulla obehaget av att befinna sig i de här barnens närvaro. Berättelsen känns lite fragmentarisk, som om vi gör nedslag i nyckelögonblick av händelseutvecklingen och verkligen ser hur det blir värre med tiden.
Det finns ögonblick när kallsvetten bryter fram och en hand kramar kring hjärtat. Pulsen slår och rädslan stiger. Jag velar fram och tillbaka vid ett tillfälle om det verkligen är klokt nog att fortsätta att läsa Den nya människan för stunden eftersom jag blivit så skrämd, men samtidigt klarar jag inte av att lägga den ifrån mig. Trots att jag blir skapligt rädd, finns det ett sådant sug i mig över att få veta hur det ska sluta att jag inte vill lägga ifrån mig den.
Utöver berättelsen från Rakels synvinkel, finns där även nyhetsnotiser och forskningsrapporter som gör att världen verkligen känns realistisk. Det är ett grepp som jag verkligen älskar. Men om en ska vara sådan, så tycker jag, som befinner mig mitt uppe i den akademiska världen just nu, att forskningsrapporterna inte låter särskilt akademiska. Däremot gned jag händerna förtjust när jag läste ordet ”spegelneuroner”. Kul att se en del av det en studerar i text.
Den nya människan motsvarar mina högt ställda förväntningar: fantastisk världsuppbyggnad och riktigt otäck stundtals. Jag älskar det!
Andra som har bloggat om Den nya människan
Bokföring enligt Monika; Bokraden; Boktjuven; Jennies boklista; Lottens bokblogg; Maddes bokblogg; MsHisingen; Nilmas bokhylla; romeoandjuliet; Schitzo-Cookie’s bokblogg; Vargnatts bokhylla
Jag älskar verkligen att boken, trots de förhållandevis få sidorna, verkligen tar tag i mig. Och jag älskar språket, jag vill inte ha massa poesi och beskrivningar, avskalat och naket ska det vara 🙂
Boken har verkligen fastnat i huvudet på mig, och gjort starkt intryck, så jag tror nog att det här kommer att bli en av årets favoriter 🙂
Vad var det jag sa 😉 Eller hoppades i alla fall…
Du hade så rätt, så 🙂
Oj, vad kul att du tokgillade den så mycket! 😀 Skönt när böcker lever upp till förväntningarna om inte annat.
Det var en bok som passade mig som handen i handsken 🙂
Pingback: Månadsrapport: Mars 2014 » C.R.M. Nilsson
Pingback: Kaosutmaningen 2.0 » C.R.M. Nilsson
Pingback: Den nya människan – Eli läser och skriver
Pingback: Det som växer av Boel Bermann och Olle Söderström - C. R. M. NilssonC. R. M. Nilsson