Greenwitch av Susan Cooper

Recensionen kan innehålla spoilers för tidigare delar i serien.

the dark is rising

Författare: Susan Cooper
Serie: The Dark Is Rising, #3
Förlag: Margaret K. McElderry Books (2010)
Antal sidor: 192 sidor
Recensionsexemplar: Nej.

Exempel på var den kan köpas i olika format
Pocket | Adlibris, Bokus, CDON

Graalen som syskonen Drew hittade har stulits från British Museum. Det råder ingen tvekan om att det är Mörkret som ligger bakom. Merriman Lyon bjuder syskonen åter tillbaka till Cornwall. Med sig har han också en pojke, Will Stanton, som syskonen tycker mest är i vägen. Syskonens återkomst till den lilla kuststaden Trewissick sammanträffar med skapandet av Lövhäxan, en avbild av löv och grenar som årligen kastas ned i havet för att bringa tur över skördarna och fiskandet. Söket efter graalen sätter igång en serie oroväckande, ibland farliga händelser, som kommer att utmana syskonen igen.

Även om jag hade tydligare minnesbilder av Greenwitch än av första boken i serien, så var det bara den vagaste hågkomst. Men när jag läser om den inser jag att jag minns mer än vad jag trodde och slukas snart av berättelsen.

Av alla böckerna i serien, är nog Greenwitch den mest oroande. Hittills har läsaren fått möta Ljusets och Mörkrets magi, men här introduceras även den Vilda magin i mer detalj. Det är magi som är äldre och, tja, vildare än de två tidigare. Det är magi som har lite till övers för människor och som härjar utan att tänka på konsekvenser. Detta personifieras av Lövhäxan, som blir en oroande figur som hela tiden skymtar i bakgrunden innan den kommer in i förgrunden. Det här är magi som till och med Merriman och Will fruktar.

Gränserna mellan tid och rum suddas ut i Greenwitch, vilket resulterar i flera obehagliga scener där det förflutna lägger sig över nutiden och förfädernas gärningar hemsöker ättlingarna. Spökskepp och drunknade män intar staden. Detta förmedlas mestadels genom Janes ögon, Jane som möter en värld som är så ytterst främmande för henne. Hon är den som är räddast och försiktigast av dem alla. Mest tveksam till att återuppta kampen. Men det är genom hennes blick och hennes medmänsklighet som dagen kan räddas.

Relationerna mellan karaktärerna är verkligen välskildrade i Greenwitch. Det blir fnurrar på tråden när Simon och Barney genast drabbas av agg inför inkräktaren Will, som de mest känner är i vägen. Jane är den som försöker bygga en brygga mellan de båda sidorna. Kanske inte för att hon är så intresserad av Will, utan för att det är det som förväntas av henne. Men hon är den som börjar inse att det döljer sig något mer bakom den musiga pojken.

Jag hade glömt hur intensiv Greenwitch var. Men det är spännande, suggestivt och obehagligt.

betyg4

Andra böcker i serien

Over Sea, Under Stone (recension)

The Dark Is Rising (recension)

Greenwitch

The Grey King (recension)

Silver on the Tree (recension)

Om C.R.M. Nilsson

Boknördig beteendevetare som jobbar som stödpedagog. Hjärtat klappar lite särskilt för spekulativ fiktion.
Det här inlägget postades i läsning och har märkts med etiketterna , , , , , , . Bokmärk permalänken.

4 svar på Greenwitch av Susan Cooper

  1. Vet att jag läst serien, men känner inte igen mycket mer än namnen och Mörkret, men du gör mig sugen på omläsning 🙂

  2. Pingback: Månadsrapport: Oktober 2016 - C.R.M. Nilsson

  3. Pingback: The Dark Is Rising av Susan Cooper - C.R.M. Nilsson

Lämna ett svar

E-postadressen publiceras inte. Obligatoriska fält är märkta *

Denna webbplats använder Akismet för att minska skräppost. Lär dig hur din kommentardata bearbetas.