Regissör: Gary Ross
Skådespelare: Jennifer Lawrence, Josh Hutcherson, Liam Hemsworth, Donald Sutherland, Stanley Tucci, Wes Bentley, Elizabeth Banks, Willow Shields, Woody Harrelson
Produktionsår: 2012
Längd: 142 minuter
Finns till exempel på CDON eller Ginza.
Handling
Varje år anordnas Hungerspelen, där tjugofyra deltagare väljs ut från de olika distrikten. Inför direktsändning ska de slåss tills bara en enda person står levande kvar. Den som överlever får resa hem. Katniss är sexton år när hennes lillasysters namn dras som tribut i distrikt tolv och Katniss kan inte se någon annan utväg än att ta sin systers plats i spelen…
Kommentarer
Efter att ha läst hela trilogin på ungefär lika många dagar, ville jag ogärna lämna den värld som Suzanne Collins hade skapat. En film klickades därför hem.
Som alltid, jag har skrivit det om och om igen, blir det svårt att skriva om en film som är baserad på en bok utan att på något vis jämföra dem båda. Det yttrar sig ofta i att en som tittare sitter och kommenterar på skillnader (som till exempel – hur svårt är det att hitta en orange katt i Hollywood? Varför är då Smörblomma svart?). Den största skillnaden mellan bok och film, är att jag i det här fallet tycker mycket bättre om filmen.
Dels hänger det ihop med att den är mindre blodig än boken. Även om boken heller inte är särskilt detaljerad, så är Hunger Games definitivt inte detaljerad. Detta gör det lite lättare att se scenerna som utspelar sig på arenan. Dessutom hade det skett en ändring av en av de händelser som fick mig att må sämst när jag läste boken, vilket var en klar förbättring.
Men även dels då filmen på ett mycket bättre sätt etablerar bakgrund och varför Hungerspelen går av stapeln. Dessutom i och med att vi ser Snow och Seneca Crane i bakgrunden så förstår vi mer om den politiska situationen. Därtill får vi se hur sponsring och sådant går till. De bakomliggande mekanismerna framträder tydligare och det gillar jag skarpt.
Även om jag skarpt gillar Jennifer Lawrence som människa, så har jag haft väldigt svårt för hennes skådespeleri. Detta har gjort mig tveksam till om jag skulle se Hunger Games eller inte. Nu när jag har sett den kan jag inte säga annat att hon gör ett bra jobb. Hon spelar Katniss mjukare och lite mer emotionell än jag har föreställt mig henne, men ändå ett bra jobb. Jag gillar hennes Katniss, trots allt.
Det är väldigt snyggt foto i filmen. Men jag tycker att färgvalet är lite märkligt. Speciellt vad det gäller Huvudstaden. Jag kan förstå att distrikten skildras grå och färglösa, men inte att Huvudstaden och dess invånare har fått så dämpade färger. En del av det som gjorde Huvudstaden så absurd, så pass otäck, var just de skrikiga, klara färgerna i kontrast med vad de gjorde mot distrikten. Genom att göra Huvudstadens färgskala ganska dämpad känns det som om de har tagit bort ett obehagsmoment. Jag tycker heller inte att de göra Huvudstaden extrem nog.
Hunger Games är ändå en snygg, spännande filmatisering som jag tycker bättre om än boken. Jag ser väldigt mycket fram emot nästa filmatisering som ska ha premiär i november.
Andra som har bloggat om Hunger Games
Lottens bokblogg; romeoandjuliet
Andra delar i serien
The Hunger Games
Catching Fire (recension)
Mockingjay Part 1 (recension)
Mockingjay Part 2 (recension)
Pingback: Månadsrapport: Augusti 2013 - C.R.M. Nilsson
Jag var också tveksam till filmen men nu tycker jag jätte mycket om den. Var verkligen förvånad att man lyckades göra filmen så bra.
Det är definitivt en lyckad filmatisering 🙂
Jag måste verkligen snart läsa boken/böckerna så jag kan se filmen 🙂
Personligen tycker jag nog att en ska läsa alla tre böckerna innan en ser filmen 🙂 Jag tror det gör upplevelsen bättre.
Jag kunde också sakna de överopererade huvudstadsinvånarna. I filmen är de ju inte alls extrema på samma sätt. President snow ser ju tom ut som snäll farbror!
Haha, vet inte om jag tycker att han ser ut som en snäll farbror 😉 Men han ser definitivt inte ut som president Snow beskrivs i böckerna.
Brukar jämt bli så besviken då jag läst en bok jag tycker om som görs om till film och precis som du skriver så hänger jag upp mig på de små detaljerna. Kan bli tokig när de gjort små onödigt detaljer som de faktiskt inte behövt göra. Hunger Games är faktiskt en av få filmer (där jag även läst boken) som jag faktiskt gillade, väldigt mycket dessutom! 🙂
Jag gillade filmen bättre än boken (även om jag hade lite problem med vissa detaljer). Kanske enbart av anledningen till att våldet hade tonats ned och att slutet hade ändrats.
Pingback: Catching Fire: En mer än värdig uppföljare » C.R.M. Nilsson
Pingback: Månadsrapport: December 2013 » C.R.M. Nilsson
Pingback: Mockingjay Part 2: Ett värdigt avslut - C.R.M. Nilsson
Pingback: Mockingjay Part 1: Rysligt bra - C.R.M. Nilsson