Markus av Trolyrien av Joseph A. Davis

Författare: Joseph A. Davis
Förlag: Pärlan förlag (2016)
Antal sidor: 385 sidor
Recensionsexemplar: Ja, från författaren. Tack!

Exempel på var den kan köpas i olika format
Inbunden | Adlibris, Bokus, CDON

Markus är i skidbacken när han får se sig själv svischa förbi. Distraherad råkar han ut för en olycka som gör att han hamnar på sjukhus. Därifrån kidnappas han av den vackra, men märklig Diomeda som tycks tro att han är prins över en plats som kallas för Valarien. I nästa stund befinner han sig i en märklig värld där kläder växer från träd, gräset är blått och en riktigt artig hälsning medför salivfläckar på kläderna. Ingen tror honom när han säger att han inte är prinsen, så han måste motvilligt inta rollen som landets sköld. Ingen lätt uppgift med tanke på att skräckinjagande monster håller på att invadera. Tillsammans med Diomeda ger sig Markus ut på jakt efter den legendariske kung Josuas talismaner, som kanske, om de gamla sagorna stämmer, är deras enda hopp.

Markus av Trolyrien är ingen bok som jag direkt hade hört talas om innan författaren skrev till mig och undrade om jag ville läsa hans bok. Den lät lite underhållande, så jag bestämde mig för att tacka ja och det är jag glad över att ha gjort.

Inledningsvis känns Markus av Trolyrien som en klassisk fantasyberättelse: en ung pojke kommer till en annan värld, måste försvara den och får ett uppdrag. Men även om elementen är klassiska så finns det så mycket ren berättarglädje i Markus av Trolyrien att den blir något eget. Det är fullt av udda saker som att städer har jättesniglar, folk spottar på sina kungligheter för att betyga vördnad och kungligheterna flyger runt på jättefjärilar. Det är kul och det är unikt. Kulturskillnaderna mellan Valarien och Trolyrien leder till en del roliga sekvenser.

Markus av Trolyrien är också riktigt spännande. Oftast finns det ett ständigt sug att fortsätta läsa, att få veta vad som händer. Det sker nämligen en massa förvecklingar, och Markus får inte veta allt och vet inte riktigt vem han kan lita på.

Jag skriver oftast, för det finns också stunder då Markus av Trolyrien segar ihop en aning. Det känns som om boken blir något för lång, att vissa sekvenser med behållning hade kunnat klippas bort för att få upp tempot lite.

Men för den som letar efter klassisk fantasy i lite av Terry Pratchetts anda sitter Markus av Trolyrien fint. Den bjuder på en underhållande, spännande lässtund.

Andra bokbloggare om Markus av Trolyrien

Tusen sidor; Västmanländskans bokblogg