Nytillskott i september 2020

Ibland undrar jag om det hjälper att gnälla offentligt, för i september har det inte varit det minsta strul med postgången. En försvarlig mängd recensionsexemplar har hittat hem till mig:

Först dök Glasveranda med sjöutsikt upp av Hanna Blixt, som jag redan har hunnit recensera, från Historiska media. Sedan dök Dunkelstjärnan av Joseph A. Davis upp, där författaren undrade om jag ville ta emot ett ex vilket jag ville och recensionen kommer i nästa verka. Bara dagen efter damp Gränsmark av Aino Trosell ned från Hoi förlag och den håller jag på och läser nu. Igår, den siste september, vittjade postlådan på två paket: En dos stryknin av Agatha Christie från Bookmark förlag och Spirande kärlek i bokhandeln för ensamma hjärtan av Annie Darling från Historiska media. Så jag vet definitivt vad jag ska läsa i början av oktober.

Sedan köpte jag två filmer inne på Willys:

Ringaren i Notre Dame har jag ju sett tidigare, men The Secret Life of Pets 2 har jag ju inte sett och den tror jag att jag ska titta på i helgen.

Min morfar har flyttat in på ett äldreboende i början av september, så vi håller på att tömma hans hus. För min del innebär det att jag tar hand om en del böcker som behöver ett nytt kärleksfullt hem:

Vi börjar med lite nonfiction: Akvariefiskar i färg; Hundar i färg; Orkidéer av Rick Imes; Handbok i digitalfoto; Så lyckas du med orkidéer av Ralf Efraimsson; Lyckas med dina perenner; Fotografernas bästa bilder och hur de kom till samt Odla i krukor av Andi Clevely. Jag ska försöka få fart på mina gröna fingrar.

Sedan lite mer skönlitteratur, även om en nonfiction fick slinka med: Handbok om perenner av Andrea Rausch (redan läst); Hercule Poirots jul av Agatha Christie; Barnet på vinden av Yann Queffélec (läst för en herrans massa år sedan, men den gjorde starkt intryck på mig); Vem vill bli miljardär? av Vikas Swarup; Buss på villovägar av John Steinbeck; samt den Den oöverträffade Fader Brown av G. K. Chesterton.

Min mormor hade hela Kulla-Gulla-serien, som jag älskade som barn. Hemma hos dem fanns en röd sammetsfåtölj som jag brukade krypa upp i och läsa, och jag läste de här böckerna många gånger som barn. De var tvungna att flytta hem till mig.

Om C.R.M. Nilsson

Boknördig beteendevetare som jobbar som stödpedagog. Hjärtat klappar lite särskilt för spekulativ fiktion.
Det här inlägget postades i film och tv, läsning och har märkts med etiketterna . Bokmärk permalänken.

Lämna ett svar

Din e-postadress kommer inte publiceras. Obligatoriska fält är märkta *

Denna webbplats använder Akismet för att minska skräppost. Lär dig hur din kommentardata bearbetas.