Ghosts av Paul Auster

Betyg: ☆☆
Författare: Paul Auster
Serie: The New York Trilogy, #2
Förlag: Penguin Classics (2006)
Antal sidor: Samlingsvolymen är 308 sidor.
Recensionsexemplar: Nej

Exempel på var den kan köpas i olika format
Samlingsvolym, alla tre böcker | Adlibris, Bokus, CDON

Handling

Brown har tränat Blue till att bli privatdeckare och nu har Blue sina egna klienter. På uppdrag av White utreder han en man vid namn Black på Orange Street. Blue skriver rapporter till White, som i sin tur betalar honom för hans arbete. Allt sker via brevlådor. Blue blir alltmer frustrerad och börjar förlora sikte på sig själv när han blir alltmer fördjupad i Blacks liv.

Kommentarer

Att testa på en ny författare är lite som lotteri och jag tycker inte att det märks om det är en vinstlott eller inte förrän du har läst några böcker av denna författare. Min första bekantskap med Paul Auster är ju The New York Trilogy och resultatet blev att jag tyckte om City of Glass. Däremot fick Ghosts mig att undra om det var en ren lyckträff att jag tyckte om den första boken.

Jag kommer nämligen inte alls in i boken till en början. Senare får jag upp lästempot, men har svårt att koncentrera mig. Jag glömmer vad jag har läst två minuter tidigare och måste gå tillbaka. Intresset för berättelsen dog ganska tidigt, utan jag fortsatte att läsa vidare mest av ren envishet.

En anledning till att jag har svårt att komma in i boken hänger nog ihop med namnen. Alla karaktärer är döpta efter färger och på något sätt känns de inte verkliga. Känns inte som personer. Det blir ingen ingående bekantskap med någon av karaktärerna. Även om jag misstänker att det är ett medvetet val så störs jag av det. Jag är en person som vill lära känna karaktärer på djupet och det fick jag inte göra i Ghosts.

Ytterligare en anledning till att jag har svårt för denna del i trilogin beror nog på att väldigt mycket av den bygger på att en är bekant med Thoreaus Walden, vilket jag inte är. Blue börjar läsa den här boken och det bildas paralleller mellan den och hans egen situation. Eftersom jag inte har läst Walden hänger jag inte med i svängarna.

Det finns en nästan klaustrofobisk känsla av overklighet som genomsyrar hela Ghosts. Jag både gillar det och värjer mig för det. Två motstridiga impulser som inte gör att boken gör sig omtyckt hos mig.

I Ghosts är overklighetskänslan nästan för stark och med karaktärer som det inte går att knyta an till eller engagera sig i, blir jag själv inte engagerad i berättelsen.

Andra böcker i serien

City of Glass (recension)

Ghosts

The Locked Room (recension)