Bildkälla: Ginza.
Regissör: David Yates
Skådespelare: Daniel Radcliffe, Emma Watson, Rupert Grint
Produktionsår: 2007
Längd: 138 minuter
Finns att köpa hos till exempel CDON, Discshop eller Ginza.
Harry Potter har burit vittne om att Voldemort har återvänt. Men Ministeriet vill inte erkänna att Voldemort har återvänt och försöker desperat misskreditera både professor Dumbledore och Harry själv. I sin kamp, gör de ett desperat försök att ta över Hogwarts. Den auktoritären byråkraten Umbridge sätter skräck i skolan. Samtidigt drömmer Harry om och om igen om en mystisk korridor som slutar vid en dörr, bakom något han vill ha ligger…
Harry Potter och Fenixorden är den av böckerna som jag tycker allra minst om, och därför är det kanske paradoxalt att det är den filmatisering jag tycker allra bäst om. Det är något med mörkret och vetskapen att det snart kommer att bli värre som utövar en väldig lockkraft på mig.
En stor del är väl också de nya skådespelare som dyker upp i Harry Potter och Fenixorden. Helena Bonham Carter är alltid bra, men gör Bellatrix Lestrange till en ytterst obehaglig figur. Fast det är Imelda Staunton som verkligen imponerar. Hennes rolltolkning av Umbridge är så spot-on att jag får obehagskänslor av att se henne. Verkligen ett perfekt val. Ytterligare ett lyckkast är väl Evanna Lynch som den förnöjt lite smågalna Luna Lovegood.
Böcker har ett större utrymme att ta med fler karaktärer, medan film har begränsade möjligheter till stora rollbesättningar. Därför kan jag förstå om karaktärer stryks eller slås ihop i viss mån. Däremot förstår jag inte riktigt valet att i Harry Potter och Fenixorden slå ihop Chos och Mariettas karaktärer, utan det lämnar snarare en fadd smak i munnen. Särskilt som om det verkar ha skett för att lägga till ytterligare en karaktär, som inte återfinns i boken: andraårseleven Nigel. Nigel är en tämligen meningslös karaktär som inte tillför något och vars avsikt att skapa humor oftast faller platt.
Men de har lyckats få fram konflikten inombords Harry på ett fantastiskt sätt. Kopplingen mellan Harry och Voldemort utforskas på ett snudd på brutalt vis. Att uppleva att ha något gemensamt med ett monster, att dela detta med honom, är uppenbarligen traumatiserande och lyfts fram i Harry Potter och Fenixorden på ett suggestivt vis. Daniel Radcliffe gör en övertygande prestation.
Harry Potter och Fenixorden upplever jag, som inte tycker så mycket om filmerna, som en av de bättre filmatiseringarna med dess mörker och komplexitet.
Andra filmer i serien
Harry Potter och De vises sten
Harry Potter och Hemligheternas kammare
Harry Potter och Fången från Azkaban
Harry Potter och Den flammande bägaren (recension)
Harry Potter och Fenixorden
Harry Potter och Dödsrelikerna Del 1 (recension)
Harry Potter och Dödsrelikerna Del 2 (recension)
