Då var det tisdag på nytt och jag ska strax begrava näsan i en bok om personaljuridik. Innan dess ska jag ta itu med veckans Top Ten Tuesday och veckans tema, som är Top Ten Books I’ve Read So Far This Year.
Utan inbördes ordning:
Mörk jord av Belinda Bauer: Annorlunda deckare om en ung pojke som börjar brevväxla med den seriemördare som troligen mördade hans farbror. Otäck bok som sög tag i mig och jag sträckläste.
Lavinia av Ursula Le Guin: Liksom Helena av Sparta, orsakade konungadottern Lavinia ett krig. Här ger Le Guin henne en röst. Jag är förälskad i hennes sätt att skriva och det här är en bok jag skulle kunna citera hur mycket som helst ur.
Ljus ljus ljus av Vilja-Tuulia Huotarinen: Det är sommaren 1986 och Tjernobylolyckan har just skett när Mariia träffar Mimi och världen blir ljus ljus ljus. Fin, egensinnig och sorglig kärlekshistoria som berättas på ett väldigt experimentellt vis.
Vi kom över havet av Julie Otsuka: Tar sin börjar 1909 när en grupp japanska kvinnor är på väg över Atlanten till ett nytt liv i USA. Oerhört starkt, välskrivet och med en udda berättarröst om en tidsperiod som det inte talas mycket om idag.
Den nya människan av Boel Bermann: I åratal har de larmat om att det föds allt mindre barn. Plötsligt upphör barnafödandet helt. När det på nytt börjar födas barn igen, är dessa barn väldigt annorlunda. Stark världsbyggnad i en stundtals mycket otäck bok.
The Color Purple av Alice Walker: Två systrar skiljs åt vid ung ålder. De skriver brev till varandra och den ena av dem, Celie, beskriver ett liv fyllt av övergrepp och våld. Men även styrka. Mycket stark bok och förmodligen en av de bästa jag har läst.
Les Misérables av Victor Hugo: Jean Valjean är en föredetta straffånge som på grund av en biskops goda gärning slår in på en ny väg, trots att det förflutna ständigt jagar honom. Victor Hugos enorma bok om samhällets olycksbarn har snabbt blivit en av min favoritböcker någonsin.
Parasollprotektoratet av Gail Carriger: Ett alternativ universum där den viktorianska eran involverade betydligt fler varulvar och vampyrer än det gjorde i verkligheten. Humor, hjältinnor med skinn på näsan – vad finns det att inte älska?
Bära leggings i januari av Sara Stille: Som tolvåring hade Sara det trassligt hemma och den enda trygga platsen blir hos en äldre kille. Allt slås i kras när hon en natt vaknar med honom över sig. En stark och viktig berättelse.
Mr Golightlys semester av Salley Vickers: En gammal avdankad författare slår sig ned i en by på landet för att skriva om sin stora roman. Eftersom hans liv trasslar in sig i bybornas, blir det inte mycket skrivande gjort. Underhållande och lättsmält med en alldeles egen tvist på slutet.
Bära leggings i januari har jag påbörjat. Den verkar otroligt bra!
Jag tyckte den var väldigt stark när jag läste den.
Den nya människan har nog väntat alldeles för länge på min bokhylla! Alla ger den så fina betyg!
Den var himla bra 🙂
Den nya människan har jag tänkt läsa länge nu, får kanske knöka in den på semesterns läslista! Och Parasollprotektoratet är helt underbara böcker!
Den nya människan är väldigt lättläst, så den hinns nog med under en semester 😉
Mörk jord och Vi kom över havet har jag också läst och gillat 🙂
Två väldigt bra böcker 🙂
Jag börjar känna mig manad att läsa den där Vi kom över havet. Kollade faktiskt om den fanns på elib, men icke 🙁 Den kanske kommer…
En kan ju hoppas att den gör det…
Bära leggings är förstås oerhört viktig, men vad gäller böcker i den genren så tyckte jag Skuggbarn som jag läste förra året var bättre.
Ljus, ljus, ljus skulle jag gärna läsa!
Även om de berör samma ämne, tycker jag att det känns lite vanskligt att jämföra dem. Men jag tycker nog tvärtemot dig – jag tycker nog att Bära leggings i januari är bättre.
Ljus ljus ljus är varmt rekommenderad 🙂
Les Misérables är självklart med på min lista också. Enda anledningen till att Parasol Protectorate inte är det är att jag läste de förra året 🙂
Lite osannolikt att Les Mis inte skulle vara med på listan 😉
Vi kom över havet är jag sugen på att läsa. Tror jag ska prioritera fram den på att läsa listan 🙂
Den är fruktansvärt bra 🙂
Parasollp. har jag inte varit så nyfiken på tidigare men din korta text gjorde mig mer intresserad. Tidigare inlägg från andra verkar den så flummig. Otsuka och Bermann är bra!
Det är en huvudsakligen humoristisk serie, men det är väldigt brittisk humor och det känns nästan autentiskt språkligt.