Ödestornet av Joseph A. Davis

Ödestornet av Joseph A. Davis

Författare: Joseph A. Davis
Serie: Marduriens ljus, #2
Förlag: Pärlan förlag (2021)
Antal sidor: 336 sidor
Recensionsexemplar: Ja, från författaren. Tack!

Rikamu är på jakt efter invigningsskinnet som ska göra henne till en av Eldvinds krigarkvinnor. Men i Marduriens farliga djungler blir hon bortrövad av ett monster hon aldrig har sett tidigare. Han har en historia att berätta som de äldre inte har nämnt för henne, som känns svår att förstå sig på. Samtidigt ställs Markus inför andra prövningar: han ska möta sina blivande svärföräldrar. Mötet avbryts dock av en främling som söker hämnd, en gammal vän och en ödesdiger profetia. Svärdbäraren måste på nytt bege sig till Mardurien, där mörka krafter samlar sig för en sista strid.

Med Ödestornet knyter nu Joseph A. Davis ihop säcken med sin serie om Markus av Trolyrien och uppföljaren Marduriens ljus. Det har varit en märklig resa från en Terry Pratchett-liknande skröna om en pojke från vår värld som hamnar i en vilt främmande värld till detta lite mognare verk. För även om jag saknade humorn i Lögnspiran, så tycker jag nog att Ödestornet är den bästa boken som han har skrivit hittills.

Vad är det som gör att jag tycker så mycket om Ödestornet? Det är lite svårt att sätta fingret på. Den är spännande, men det har många av de tidigare böckerna varit. Sidorna bara flyger förbi. Det finns i denna bok inte en stund av dödtid, utan här är allt noga avvägt för att föra berättelsen framåt.

Det är nog marderna som gör att jag faller för Ödestornet. Vi får veta vad dessa varelser är för något: människor som har korrumperats av mörka krafter och därmed förlorat sin mänsklighet. Men även för dessa förtappade själar är det möjligt att nå försoning om man ångrar sig. Davis böcker rör sig i samma kategori som C. S. Lewis böcker: det är fantasyberättelser, med en tydlig kristen allegori. Även om jag inte är kristen själv, så tycker jag om det grundläggande budskapet: det finns nåd och förlåtelse att få. Det är aldrig för sent. Ingen är alltför fördömd för att förlåtas.

Så, nu har jag svamlat om den här serien. Vill du ha humor och spänning, då ska du läsa de första böckerna. Eftersöker du en mognare, mer sofistikerad ton ska du därefter ge dig på den efterföljande duologin. Och vill du sugas in i en berättelse, då ska du verkligen ge dig i kast med Ödestornet.

Betyg 4: Gillade den verkligen.

Markus av Trolyrien

Markus av Trolyrien (recension)

Verarnas drottning (recension)

Xirianas gåta (recension)

Marduriens ljus

Lögnspiran (recension)

Ödestornet

Om C.R.M. Nilsson

Boknördig beteendevetare som jobbar som stödpedagog. Hjärtat klappar lite särskilt för spekulativ fiktion.
Det här inlägget postades i läsning och har märkts med etiketterna , , , , , , . Bokmärk permalänken.

2 svar på Ödestornet av Joseph A. Davis

  1. Joseph A. Davis skriver:

    Vilken recension! Jag blir så glad av att läsa den. Det har varit så roligt att få del av dina tankar medan du har läst böckerna om Valarien och Mardurien, och det är en stor glädje att se att den här sista boken har blivit ett bra avslut på de två serierna. Tack för att du följt med mina karaktärer på alla deras resor!

Lämna ett svar

Din e-postadress kommer inte publiceras.

Denna webbplats använder Akismet för att minska skräppost. Lär dig hur din kommentardata bearbetas.