Två avslutade utmaningar

I oktober avslutade jag jag två utmaningar, boktolvan och tre på tre, och det är nu dags att sammanfatta intrycket jag har fått av båda dessa utmaningar.

Boktolvan

Boktolvan är ju avsedd för att en ska få ändan ur vagnen och läsa en författare som en har tänkt att en ska läsa. Förra året blev det inget lyckat resultat, men i år kändes det som om jag har lyckats:

1. Mörk jord av Belinda Bauer
2. Soulless av Gail Carriger
3. Tillsammans är man mindre ensam av Anna Gavalda
4. Uglies av Scott Westerfield
5. Dune av Frank Herbert
6. Wind in the Willows av Kenneth Grahame
7. Moment 22 av Joseph Heller
8. Jonathan Strange & Mr Norrell av Susanna Clarke
9. Processen av Franz Kafka
10. En röd hjältinnas död av Qiu Xiaolong
11. Femtio nyanser av honom av E. L. James
12. I museets dolda vrår av Kate Atkinson

Den största succén i år måste ju nästan vara Gail Carriger, som jag har läst fem hela böcker av och gärna vill läsa mer av i framtiden. Även Belinda Bauer känns som en författare jag absolut vill läsa mer av. Likaså Susanna Clarke, som bidrog till min nytändning när det gäller att läsa fantasy.

Dessvärre verkade jag ha sparat de böcker jag tyckte sämst om till sist. E. L. James vill jag inte läsa något mer av, Qiu Xiaolong kan jag kanske tänka mig att läsa något mer av och Kate Atkinson kan jag ändå absolut tänka mig att läsa något mer av.

I övrigt så tycker jag att alla författare har varit bra, och jag kan definitivt tänka mig att läsa mer av dem. Detta gäller även för de två första delarna i serier, Uglies och Dune, där jag inte har några planer på att fortsätta med just de serierna.

Tre på tre

Jag stiftade bekantskap med David Levithan först förra året och blev då upp över öronen förälskad i hans Liten parlör för älskande. Under årets bokrea köpte jag på mig ett antal av hans böcker, och har ägnat året åt att fördjupa mig i hans författarskap. Även under tre på tre, där jag har läst dessa tre:

1. Dash och Lilys utmaningsbok, som han skrivit tillsammans med Rachel Cohn
2. Naomi och Elys kyssförbudlista, ytterligare ett samarbete med Cohn
3. En bit av mig fattas

Det har som sagt blivit en hel del Levithan i år. Oftast gillar jag det jag läser, men ibland slår det lite slint. Här tyckte jag till exempel att det gick an att läsa Naomi och Elys kyssförbudlista, men den irriterade mig också.

Bäst av dessa tyckte jag om Dash och Lilys utmaningsbok, även om den sista boken inte är av för hackor den heller.

Nu får det nog dröja ett tag innan jag läser något av David Levithan, då jag känner mig lite ”mätt” på hans författarskap.