Månadsrapport: Januari 2021

Antal lästa böcker i januari 2021: 14

1. Ramona Blue av Julie Murphy
2. Min kärleks höga visa av Eeva Kilpi
3. Cirkeln av Mats Strandberg och Sara Bergmark Elfgren (gammal recension)
4. The Spirit Stone av Katharine Kerr
5. Sötvatten av Akwaeke Emezi
6. 13 svarta sagor: 1873 av Jonny Berg (Red.)
7. Göra levande av Jens Daniel Burman
8. Svarta ögon av Jens Daniel Burman
9. Nu vill jag sjunga dig milda sånger av Linda Olsson
10. Scar Tissue av Anthony Kiedis och Larry Sloman
11. Brandbomb av Pål Eggert
12. Fullständiga bevis av Elizabeth George
13. Snäcksamlarna av Rosamunde Pilcher
14. I tvillingarnas tecken av Rosamunde Pilcher

Deckare: 1
Drama: 1
Fantasy: 3
Feelgood: 3
Lyrik: 1
Non-fiction: 1
Skräck: 4

Hyllvärmare: 11
Böcker införskaffade samma månad: 1
Böcker införskaffade samma år: 0
Omlästa böcker: 1
Lånade böcker: 1
Recensionsex: 0

Kvinnor: 6
Män: 4
Annat: 1
Duo: 2
Författare jag inte har läst tidigare: 6

Amerikansk författare: 5
Brittisk författare: 1
Finsk författare: 1
Nigeriansk författare: 1
Svensk författare: 6

Kommentar: Då har första månaden av 2021 passerat förbi och det har varit en händelserik månad. Jag gick tillbaka till jobbet från min sjukskrivning och det fungerade inte alls, utan jag fick gå tillbaka till att vara sjukskriven. Efter det hoppade jag på mina studier, som hittills går bra. Lite svårt att säga efter en vecka, men det känns bra.

Läst fick jag en hel del också i januari. Månadens bästa var Min kärleks höga visa av Eeva Kilpi. Hon är verkligen en fantastisk poet med ett unikt bildspråk.

Sämst tyckte jag om Brandbomb av Pål Eggert, som måste ha varit något av det mest schizofrena jag har läst.

Jag stiftade bekantskap med en del nya författare i januari och positivt överraskad blev jag av Rosamunde Pilcher. Hennes Snäcksamlarna var riktigt varm och mysig. Besviken blev jag däremot på hennes I Tvillingarnas tecken, som har en fruktansvärt osannolik premiss och som inte lyckas bygga upp samma stämning.

Otäckast denna månad var Sötvatten av Akwaeke Emezi, som är en brutalt ärlig skildring av att leva med psykisk ohälsa.

Antal sedda filmer i januari 2021: 8

1. Last Christmas
2. Supernatural, säsong 1 (gammal recension)
3. Mank
4. Dear White People, säsong 1
5. Supernatural, säsong 2 (gammal recension)
6. The Others
7. Dreamgirls
8. Dear White People, säsong 2

Drama: 2
Feelgood: 1
Komedi: 2
Skräck: 3

Hyllvärmare: 0
Införskaffad samma månad: 0
Införskaffad samma år: 0
Lånad film: 0
På bio: 0
Netflix: 4
Viaplay: 1
Omsedd film: 3

Kommentar: I januari har jag tittat på en hel del film och tv-serier. Jag tänkte att jag i år skulle se om Supernatural från början, vilket känns som en strålande idé. Jag har också börjat titta på en ny serie: Dear White People.

Bäst denna månad blev Last Christmas, en riktigt mysig och underhållande julfilm.

Överraskad blev jag av Mank, som jag inte hade räknat med att jag skulle gilla fullt så mycket som jag faktiskt gjorde.

Besviken blev jag däremot på Dreamgirls. Det är mycket bra musik och fantastiska skådespelarinsatser, men jag tyckte att filmen blev ganska långdragen och tråkig.

Otäckast denna månad var ett avsnitt i första säsongen av Dear White People, där campuspolisen drar vapen mot en av huvudpersonerna. Det är ett oerhört välspelat ögonblick där vi kan se Reggies fulla dödsångest eftersom han tror att nu kommer han, som så många andra svarta män, bli skjuten av polisen.

Om C.R.M. Nilsson

Boknördig beteendevetare som jobbar som stödpedagog. Hjärtat klappar lite särskilt för spekulativ fiktion.
Det här inlägget postades i film och tv, läsning och har märkts med etiketterna . Bokmärk permalänken.

Lämna ett svar

Din e-postadress kommer inte publiceras. Obligatoriska fält är märkta *

Denna webbplats använder Akismet för att minska skräppost. Lär dig hur din kommentardata bearbetas.